Har precis läst klart en utav de hemskaste böcker jag någonsin läst - I det tysta. Det är en sann berättelse om syskonincest, där brodern våldtar sin syster när hon endast var 12 år, och hon födde hans barn. Hela boken är helt sjukt hemskt och man blir mer och mer arg och förvånad över att sådant faktiskt händer. Att våldta sin syster var bara en av få saker han gjorde mot tjejer. Det som hände henne höll hon inom sig i 18 år, han fick endast 12 års fängesle men släpptes förmodligen tidigare, hon och de andra utsattas familjer fick leva med detta hela livet. Hemskt!

Konstigt nog lärde hon sig att älska och acceptera det barn hon födde, som var hennes brors. Så stark är kärleken till ett barn. "Att föda är en kärleksgärning, och den kärlek som föds är viktigare än allt annat"